I November 2019 samlades KD Unga till årsmöte. Denna gång ordnades mötet i Vasa och det lockade även nya unga kristdemokrater från Österbotten.

Under mötet behandlades stadgeenliga ärenden och resolutioner, och styrelsen fylldes på. Dessutom valdes en ny ordförande för ungdomsförbundet, eftersom Aleksi Sarasmaas tvååriga tjänstgöringsperiod löpte ut vid årsskiftet.

Till ordförande för en ny tvåårsperiod valdes Annika Lyytikäinen, som växt upp som svenskspråkig i Kouvola men numera studerar ekonomi vid Handelshögskolan i Helsingfors och musik vid Sibelius-Akademin.

Hur har det varit att växa upp som svenskspråkig i Kouvola, där det inte finns så många andra svenskspråkiga?

Jag tänkte nog inte så mycket på att det var ovanligt att växa upp på en språkö förrän jag fick mera svenskspråkiga vänner från andra håll i Svenskfinland. I och med att jag alltid gått i svenskspråkig skola från förskola till student och att vi alltid talat svenska med min mamma och syster levde jag säkert i en ganska likadan språkmiljö som en finlandssvensk i Borgå eller Åbo.

Däremot fick man ju nog nästan dagligen förklara åt finskspråkiga kompisar varför man talar svenska och att man inte hejar på Sverige i ishockey. Oftast var mottagandet av finska vänner nyfiket och intresserat, men det har nog också gett mig skinn på näsan då jag t.ex. fick mitt HBL rivet på tåget på min skolväg till Kotka eller då någon skrikit ’hurri’ åt mig på stan.

Valet att fortsätta från det svenska lågstadiet i Kouvola till högstadium och gymnasium i Kotka var nog ett viktigt val för att bli den jag är idag. Att min pappa är finskspråkig och att jag växt upp i just Kouvola har å andra sidan också gjort mig ungefär så jämnt tvåspråkig man kan vara, vilket så klart är en fin gåva det med. Så man kan väl påstå att Kouvola gett mig både de bästa möjliga språkliga grundförutsättningarna och en stark finlandssvensk identitet!

Hur blev du engagerad i KD Unga?

Jag fick upp ögonen för KD då vår granne Sari Palm ställde upp och blev invald i riksdagsvalet 2007. Ungefär då blev jag medlem i KD Unga. Jag var länge en ganska passiv medlem, men deltog i tidens första Agora då Aki Ruotsala var ordförande för KD Unga. Agoras innehåll och att möta andra KD Unga var väldigt inspirerande och tände en glöd som sedan fick mig att engagera mig i KD Ungas lokalverksamhet när jag flyttade till Helsingfors för att studera. Sen blev jag så småningom sekreterare för ungdomskretsen, styrelsemedlem för nationella KD Unga, viceordförande och nu ordförande.

Hur jag aktiverade mig i KD Unga tror jag är ett ganska klassiskt exempel på hur vår medlemsbas ser ut: många är lite intresserade och blir medlemmar, men sedan är det mycket upp till oss aktiva att locka med dem på evenemang och inspirera till att påverka och ta ansvar.

Varför anser du att det behövs ett ungdomsförbund?

KD Unga finns till för att å ena sidan bjuda in ungdomar till partiet och för att å andra sidan vara ungdomarnas intressebevakare inom partiet. För vårt parti med vår höga medelålder är det ytterst viktigt att locka unga väljare för att vi ska vara en livskraftig rörelse även om 20–30 år.

På ett allmänt plan blir ju också besluten bättre då vi tar med unga i beslutsfattandet, som har ett helt annorlunda synsätt på förändringar som realiseras om låt oss säga 50 år som till exempel klimatförändringen eller pensionssystemet. Men inte minst har KD Unga alltid varit en bra ”tankesmedja” för partiet och kommit med nya och fräscha lösningar som sedan tagits in även i partiets program och linje.

Varför vill du arbeta just för Kristdemokraterna, vad är det som vi har men som andra saknar?

KD tycker jag att ideologiskt har den perfekta kombinationen av rakryggad, realistisk ekonomisk politik samt värme och medmänsklighet. Vår politik bygger inte på att sträva efter en utopi utan på att göra det bästa möjliga av de resurser och möjligheter vi har eller kan komma att ha. Vi är inte en lobby för någon enskild befolkningsgrupp utan vi vill uppnå välfärd och dela med oss av den åt alla. Dessutom står vi stadigt på alla våra värderingar från frihet och hållbar ekonomistyrning till respekt för liv, vår nästa och natur, vilket tyvärr blir allt mera sällsynt i dagens politiska klimat.

Vilken roll ser du att det svenska språket har inom Kristdemokraterna?

Svenskan är en viktig del av Finland och då ska den naturligtvis vara det för ett parti också. Som ett parti som värnar om individens frihet och å andra sidan om traditioner är det för mig självklart att KD också värnar om de svenskspråkigas ställning i Finland. I partigemenskapen har vi en stor andel svenskspråkiga och då är det naturligtvis också viktigt att vi ”lever som vi lär” och också erbjuder en verklig chans att delta i partiverksamheten på svenska. Som ett litet parti är det också viktigt att kunna locka nya anhängare från alla potentiella håll och då är det viktigt att även dörren för svenska anhängare står öppen.

Hur viktigt är det att KD Unga är ett tvåspråkigt ungdomsförbund?

För mig är detta en hjärtefråga, även om vi kanske inte riktigt uppnått en äkta tvåspråkighet ännu. Under de allra senaste åren har vi översatt alla politiska program till svenska och gjort mycket annat svenskt material. Nu tycker jag att det är dags att försöka skapa mera substans på svenska också. På papper vet jag att vi har många svenskspråkiga medlemmar, men det är få som är aktiva och hittar till våra evenemang. Om du som läser detta är ung och svenskspråkig får du gärna komma med respons och idéer på vad vi kunde göra annorlunda för att få dig med i vår verksamhet!

Vilka frågor är det som du vill driva som ordförande för KD Unga?

Politiskt vill jag fortsätta med mina företrädares linje att skapa modiga och fräscha men ändå realistiska och genuint goda inlägg i den politiska debatten. Idag behövs slagkraftiga men genomförbara reformer mer än någonsin då vi tänker på till exempel vår ekonomi eller vårt klimat.

Det jag allra mest vill satsa på just nu är ändå att utveckla KD Unga som rörelse: vilket mervärde kan vi erbjuda våra medlemmar och vad kan vi göra bättre? Jag anser att KD Unga har en viktig och unik roll i dagens samhällsklimat som mötesplattform för högerkonservativa ungdomar, och våra Arvoklubi-diskussionskvällar är ett bra exempel på ett steg i den riktningen. Att ha ett år framför mig utan val är tacksamt, då kan vi satsa på att utveckla själva förbundet.