På söndagen 1.12. rapporterades det att Finland tillsammans med fem andra länder har beslutat att ansluta sig till EU: s och Irans handelsbetalningssystem Instex, som är avsett att kringgå USA:s ekonomiska sanktioner mot Iran. Systemet inrättades av Storbritannien, Frankrike och Tyskland efter det ensidiga tillbakadragandet av Förenta staterna genom det iranska kärnvapenavtalet 2018.

Hittills har handlen genom Instex varit småskaligt. Tidpunkten för anslutning till systemet är trots det så dåligt som möjligt.

– Det som oroar mig är att de nordiska länderna kommer att skicka ett uppmuntrande signal till Irans regim genom att gå med i Instex. Under de senaste veckorna har det varit mycket stora anti-regeringsdemonstrationer i Iran, som har bemötts med våld. Minst 161 demonstranter har dött i demonstrationerna och mer än tusen har arresterats. Internet har också effektivt begränsats i landet, säger Peter Östman.

Problemet med att kringgå embargot är att Iran redan har börjat dra sig tillbaka från 2015 års kärnvapenavtal, genom att berika uran utöver det överenskomna beloppet.

Internationella atomenergiorganet (IAEA) rapporterade i sin rapport den 11.11.2019 om observationer av uranpartiklar på en plats som inte har rapporterats av Iran till organisationen. Enligt enskilda diplomatiska källor producerar Iran nu upp till 100 kg anrikat uran i månaden och kan öka produktionen ytterligare. Sammantaget har Iran redan brutit mot avtalet på fyra punkter.

– Det är också mycket oroande att retoriken i Irans nuvarande ledarskap konsekvent har varit mycket militant gentemot grannländerna och t.ex. Israel. Förutom kärnenergiprogrammet har USA och dess allierade i Mellanöstern varit oroliga för Irans fortsatta stöd för terrororganisationer, dess engagemang i regionala konflikter och utvecklingen av ballistiska missiler, erinrar Peter Östman.