Samhället vi lever i har förändrats inom en mycket kort tid. Ingen kunde förutspå vid årsskiftet vad det s.k. coronaviruset i Wuhan i Kina skulle åstadkomma. Att påstå något annat och vara efterkloka i denna situation gagnar ingen.

Hade man i januari frågat mannen på gatan vad han tror att följderna av virusets spridning skulle vara, så hade svaret knappast varit hamstring av WC-papper i massor eller ett stödpaket i USA på 2 000 miljarder dollar.

Nu är dessa märkligheter ändå verklighet och det som är rätt, är att se framåt istället för bakåt. Därför vill jag dela med mig om tre saker som jag anser att är värda att hålla i åtanke i dessa tider.

1. Varför skall det alltid krävas en kris eller katastrof innan vi inser hur viktigt arbetet är som görs inom sjukvården och jordbruket? Jag hoppas att vi visar vårdpersonalen och bönderna vår uppskattning även efter denna kris.

2. Flera misstag har begåtts av våra myndigheter och politiker under den senaste tiden. En del av misstagen har antagligen också lett till att människor insjuknat och kanske till och med gått hädan. Dessa politiker och tjänstemän är ansvariga för sina beslut. Men nu är det inte rätt tid att samla billiga partipolitiska poäng på deras bekostnad. Nu måste vi samarbeta och stöda dem som hamnar att ta de svåra beslut som skall tas. För att obeslutsamhet är den största risk som finns. Kritik skall och bör ställas då det är befogat, men kritiken skall vara sanningsenlig med en strävan efter ett bättre utfall.

3. Även om det finns högre värden än en lysande ekonomi så har vi ingen politik alls utan en ansvarsfull ekonomisk politik. Utan inkomster i statskassan finns det inget att dela ut. Därför måste vi se till att de ekonomiska konsekvenserna av krisen skall förbli minimala. Detta kan gemene man påverka genom att eftersträva en så normal livsstil som möjligt, dock med endast absolut nödvändig kontakt till andra människor. Verksamhet som på något sätt kunde fås att fortsätta borde hållas i gång. Även den alldagliga verksamheten inom hälsovården i sjukvårdsdistrikt med få konstaterade fall borde fortsätta. Likaså inom föreningarna, näringslivet och församlingarna. Annars kommer vi att stå inför en total recession.

Jag begriper att restriktionerna oundvikligen leder till förändrade rutiner för de flesta. Och på den punkten är det endast vi själva som kan se till att de förändras till det bättre.

Leo Byskata, Ordförande, KD Svenska organisation