– Den uppdaterade underrättelselagstiftningen förbättrade myndigheternas möjligheter att skydda den nationella säkerheten. För att förbereda oss på hybridhot måste vi göra ännu mycket mer, konstaterade riksdagsledamot Peter Östman i sitt gruppanförande för Kristdemokraterna vid remissdebatten om redogörelsen för underrättelselagstiftning.

Peter Östman påminde att aktiv underrättelseverksamhet i nuläget riktas mot Finland. Såväl statliga som andra aktörers färdigheter gällande spaning, cyberpåverkan och -attacker är betydande.

I redogörelsen fästs stor uppmärksamhet vid rättssäkerheten.

– Jag tror att vi är långt ifrån en situation där den inhemska underrättelseverksamheten skulle utgöra en begränsande faktor för till exempel det fria ordet eller individers integritet. Utländska teknologiföretag har redan mycket mångsidigare information om oss än våra egna myndigheter.

Enligt Östman har gränsen mellan militär och civil underrättelseverksamhet tappat sin betydelse för länge sedan.

– Underrättelseverksamheten strävar efter att hitta samhällets svaga punkter. Risken till en cyberattack finns överallt där informationssystem och telekommunikation finns.

– Världen är redan uppdelad i digitala intressezoner där geografin inte spelar någon roll.

KD lämnade i höstas in ett skriftligt spörsmål gällande livsmedelskedjans cybersäkerhet.

– På gårdarna finns en mängd olika informationssystem och enligt experter ”tillhör helheten ingen”. Tyvärr har bönderna inte alltid tid och ork att satsa på säkerheten, konstaterade Östman, som även arbetar i jord- och skogsbruksutskottet.